Tillverkning av Västerbottensost 1920

LÖPEOSTAR
HÅRDA LÖPEOSTAR
II) I VASSLEN EJ PASTEURISERADE
A) Saltade i lake
b)
Ostar med smulosttextur
2)
Lång efterrörningstid

Västerbottensost
. Denna ostsort (fig. 383) bereddes först vid Gammelbyns mejeri (anlagt 1869) i Burträsk socken i Västerbottens län och gick därför till en början under benämningen Burträskost. Den leder såtillvida sitt ursprung från Österängsosten eller Degebergaosten, som Eleonora Lindström, vilken 1871 blev mejerska vid Gammelbyns mejeri, enligt uppgift erhöll beskrivning från Leonore Mortensen över beredningen av Degebergaosten och sedan följde denna beskrivning med endast den förändringen, att efterrörningstiden förlängdes till 2 timmar eller mera.

vasterbottensost

Beredningen av denna ostsort upptogs efterhand vid samtliga Västerbottens mejerier. Den kallades till en början Västerbottens sötmjölksost (J. Cowan-Nyberg, Om tillverkning av Westerbottens Sötmjölksost, Umeå 1892) och blev mycket jämn och likartad och därtill mycket eftersökt på grund av dess värderade egenskaper. Då dessa i icke ringa mån voro betingade av en jämförelsevis lång lagringstid, blev år 1911 på förslag av Joh. Söderblom ett märke (fig. 384) inregistrerat för inom Västerbotten beredd Västerbottensost, som lagrats minst 8 månader. Märket blev sålunda icke endast en ursprungsbeteckning utan även en kvalitetsbeteckning, såtillvida som det utgör en garanti för minst 8 månaders lagring och för de därmed förbundna egenskaperna.

wbkrona

Ett liknande märke (fig. 385) infördes sedermera även för Västerbottensost, som tillverkades inom Norrbottens län.

norrbotten

Västerbottensosten är något större än Västgötaosten. vikten är 18–20 kg och formatet 38–40 cm i diameter och 14–16 cm i höjd. Till smaken är den vanligen något amper och besk.

I beredningen skiljer sig Västerbottensosten från Västgötaosten endast däri att, under det Västgötaosten efterröres omkring 60 min., tiden för Västerbottensostens efterrörning är ända till 2 timmar eller mera.

Syra användes vanligen icke, enär osten huvudsakligen beredes vid små andelsmejerier, som erhålla sin mjölk från ett stort antal ofta avlägset från mejeriet boende småleverantörer och denna vid ankomsten till mejeriet redan har tillräcklig mognadsgrad. Beredes osten av alldeles frisk mjölk, användes upp till 0,5 % syra.

Om Västgötaost i Rosengrens bok:
Löpläggningen sker vid 30-32° C. Till ystmölken sättes 0,5-1 % renkultur av surmjölksbakterier. Har mjölken fått tillfälle att före löpläggningen mer eller mindre självmogna, minskas syramängden eller användes ingen alls.

Ostmassan brytes till korn av en ärtas storlek., lämnas därefter att sjunka och vila omkring 10 min., innan den ånyo uppröres. Omkring 20 min. från brytningens slut börjar eftervärmningen, vilken ledes, så att temperaturen efter 30 min. uppgår till 40-44° C.